
Sportskydd vid orientering
Skador inom orientering är relativt vanliga och ofta lokaliserade till knä och ben, men framför allt fotleden. Skadeprofilen påminner om löparens med ökad risk för överbelastningsskador framför allt i knäled, underben och fot. Problem med muskler och senfästen är vanligt förekommande. Orientering på hårda underlag och i dåliga skor bidrar ofta till problem i fötterna. Problem med benhinnor är vanligt eftersom orienteraren regelbundet byter underlag vid träning och tävling. Den vanligaste fotledsskadan är vrickningar. Underlagen som orienteraren springer på är ofta helt okända och ojämna vilket innebär en högre risk för att stuka foten jämfört med vid landsvägslöpning. Risken ökar i takt med ett högre löptempo och utmattning av muskulaturen under långa löppass. Orientering frestar även på ljumskmuskulaturen, framför allt under årets kallare årstider då ljumskmuskulaturen snabbt blir nedkyld vilket kan bidra till stela muskler.